Nu var det verkligen längesedan jag skrev igen. Jag har egentligen ingen bra anledning till detta utan jag är bara fruktansvärt dålig på att uppdatera även om jag tycker att det är väldigt kul när jag väl gör det:)

Det har väl inte hänt något väldigt speciellt sedan sist. Vi trivs allihopa riktigt bra i lägenheten och det är verkligen stor skillnad på yta. I helgen hade jag besök från syrran och Carolina. På lördagen hade vi planerat inflyttningsfest och jag hade riktigt roligt. Ett gött gäng och mycket skratt. Fick dock besök av två vakter vid 23- tiden så då var det bara att sänka musiken. Efter alla förfester jag haft så har detta aldrig hänt förut. Det var ju första gången jag haft fest i Linköping men i Strömstad är det aldrig någon som klagat. Sen har jag så fruktansvärt svårt för personer som är så fruktansvärt konflikträdda. Varför kan man inte bara komma och säga till innan man ringer? Hade någon knackat på och sagt att vi stör så hade jag respekterat det. Nu var vakterna väldigt trevliga och såg nästan ut som att dem skämdes lite men ändå, folk…..

Jag måste också säga att jag trivs riktigt bra på jobbet just nu. Jag känner att jag hittat min plats i gruppen. Jag har även hittat en tjej som jag klickar riktigt bra med och det är nog första gången under tiden i lkpg som jag hittat en person som är på samma ställe i livet som jag är och som jag klickat så bra med. Killkompisar har jag självklart hittat i det mansdominerande yrke jag har men dem umgås jag ju inte med på fritiden.

Såg igår att dem släppte deltagare till den nya säsongen av biggest loser. Självklart går då tankarna tillbaka till mig själv för ett år sedan. För imorgon så är det faktiskt exakt ett år sedan det blev officiellt att jag var en av deltagarna. SOM jag hade väntat på det. Känslan va ganska obeskrivlig och det var så skönt att kunna gå ut med resan man hade gjort. Självklart var det också väldigt svårt att vara tyst om hur det gått och med allt med C. Man ville ju dela med sig av ALLT. Jag hoppas verkligen att dem nya deltagarna njuter för fullo nu när det äntligen är deras tur:)

Jag håller som vanligt på med min egen viktresa och ska jag vara riktigt ärlig så e jag så sjukt jävla trött på att tänka på min vikt. Jag överdriver inte när jag säger att jag tänker på den ungefär 50 ggr om dagen. Jag är så sjukt trött på livet som tjockis. Men men… Det är ju skam den som ger sig .